Så avgör du rätt tidpunkt för takskottning i Stockholm och minimerar skador med rätt verktyg och arbetssätt.

Stockholm får perioder med rätt mycket snöfall, blåst och snö som skapar ojämna laster och isbildning. Denna guide hjälper fastighetsägare och styrelser att avgöra när snön behöver tas ned, hur arbetet planeras och vilken kompetens som krävs.
Förberedelser reducerar akuta insatser när vädret slår om. Detta avsnitt beskriver hur ni kartlägger riskpunkter, sätter utlösande nivåer och ordnar resurser i förväg så att beslut går snabbt när snön väl ligger.
Gå igenom taktyp, lutningar och var drivor brukar lägga sig. Notera skorstenar, takluckor, bryggor och snörasskydd eftersom snö samlas uppströms. Markera entréer, gångstråk och lastzoner som kan behöva spärras vid arbete. Ett enkelt takschema med numrerade fält gör att alla talar om samma yta.
Sätt nivåer som triggar åtgärd. Exempel är snödjup vid takfot, isbildning vid brunnar eller istappar över entré. Använd en mätpunkt per takfält så att bedömningen blir likartad vid varje tillfälle. Dokumentera nivån i driftschemat så att beslut inte blir personberoende.
Bestäm vem som larmar, vem som beslutar och vem som utför. Skriv kontaktlista med ordning för jour. Säkerställ att avtal med fackkunnig entreprenör finns på plats och att de känner till tillträdesväg och takets särskilda punkter. Ha skyltar och band redo i förråd nära entré.
Följ prognoser för snö och temperatur runt nollan. För in observationer med datum, temperatur och vindriktning i enkel logg. Två foton per observation räcker för att jämföra lägen över säsongen. Underlaget ger tryggare beslut om ni ska skotta eller avvakta.

Skottning ska sänka last utan att skada taktäckning. Rätt verktyg, rätt ordning och tydlig förankring minskar risk för olyckor och följdskador. Här beskrivs arbetssättet från första steg på taket till sista kontroll.
Starta vid nock och arbeta ned mot takfot i jämna fält. Lasta av symmetriskt så att konstruktionen inte vrids. Stanna innan ytan blir bar och lämna en snöfilm som skydd. En kort genomgång på plats före start gör att alla vet vem som gör vad.
Välj plastskyffel och snöraka med mjuk kant. På plåt och papp undviks hårda eggar som lätt skär upp ytskikt. Använd borste för sista decimetrarna runt känsliga detaljer. Håll avstånd till rännkrokar och infästningar så att skador inte uppstår vid drag.
Arbeta från gångbryggor där de finns och använd sele och lina i livlinefästen. Testa varje fäste med handkraft innan skottning. Planera förflyttning mellan fält så att linan inte löper över vassa kanter. Vid osäkerhet om bärande underlag avbryts arbetet för kontroll.
Lämna cirka 5-10 cm snö över hela ytan. Mät med måttband på flera punkter per fält. Den tunna filmen skyddar mot repor och punkteringar i taktäckningen. Vid pågående tö sjunker snön och då kan en andra lätt avlastning räcka utan att gå ner i ytan.
Bryt inte is mot ytan. Frilägg i första hand ett smalt flöde där smältvatten kan passera. Om is sitter fast väljs avvaktan tills vädret lättar greppet. Ånga får användas med avstånd till skarvar och tätningar och endast av personal som kan metoden.
Säkerhet för boende och förbipasserande bygger på tydliga avspärrningar och enkel kommunikation. Detta avsnitt beskriver hur ni minskar störningar och håller arbetsområdet tryggt.
Spärra markytor under takfallet där snö och is kan falla. Sätt band och skyltar så att alternativa gångvägar blir självklara. Vid entréer kan kort omledning behövas och den ska synas tydligt även i mörker.
Informera om tidpunkt, berörda entréer och kontaktväg. Berätta att start kan tidigareläggas eller senareläggas beroende på väder. När boende förstår syftet blir det färre frågor vid start och mindre trafik i arbetsområdet.

Lämna takschema, foton och instruktion för tillträde. Stäm av var verktyg och material placeras på mark och var avfallet läggs. En kort avstämning vid start löser ofta frågetecken som annars stoppar flödet.
Sätt en person som håller uppsikt över marken. Den rollen flyttar avspärrningar och stoppar passage när snö tas ned. Notera tidpunkter för start och stopp så att informationen är spårbar.
När lasten är nere följer en kort kontrollrunda samt uppdatering av underlag. Syftet är att säkerställa att inget skadats och att nästa insats blir enklare och billigare.
Kontrollera första raden snörasskydd och rännkrokar. Titta efter rörelse i infästningar och tecken på skrap i ytskikt. Rensa brunnar och rännor om snö och is samlats där. Ta två foton som visar ytan och de mest belastade punkterna.
Skriv in datum, väder, bemanning och tidsåtgång i loggen. Lägg in foton och kort kommentar om vad som fungerade bra. Om något tog längre tid än planerat noteras orsaken så att den kan hanteras nästa gång.
Justera utlösande nivåer om de visade sig för låga eller för höga. Lägg till nya riskpunkter som upptäckts under arbetet. Om en metod gav färre skador och snabbare flöde görs den till standard.
Boka genomgång av gångbryggor, stegar och livlinefästen efter vintern. Byt slitna bultsatser och se över tätningar där verktyg kan ha nuddat ytan. En liten serviceinsats i rätt tid sänker behovet av akuta jobb nästa vinter.
Lorem ipsum dolor sit amet consectetur. Fermentum vitae id aenean aliquam vel morbi sollicitudin massa non.
Lorem ipsum dolor sit amet consectetur. Fermentum vitae id aenean aliquam vel morbi sollicitudin massa non.
Lorem ipsum dolor sit amet consectetur. Fermentum vitae id aenean aliquam vel morbi sollicitudin massa non.